Vinproduktion har funnits i en eller annan form i tusentals år. Keramikfynd från Persien (dagens Iran) daterade till år 5500 f.Kr. visar på att druvor användes för vinframställning. Krus från Jiahu i Kina innehåller vin från vilda druvor med datum mellan 6000 och 7000 f.Kr..

Gammal druvframställning sker på samma villkor och med liknande tekniker som idag. Druvormas kemi är evig.

Vindruvor växer, med få undantag, endast i band avgränsade av latituderna 30-50 grader norr och 30-45 grader söder om ekvatorn. Till skillnad från de flesta grödor behöver druvor inte bördig jord. Åkerns tunnhet begränsar mängden gröda och producerar färre druvor av högre kvalitet.

Paradoxalt nog är jord med för höga halter kväve och andra näringsämnen, som är till stor nytta för de flesta växter, olämpliga vid vinframställning. De saknar önskvärda mängder av mineraler, socker och syror, och druvorna duger bättre att ätas.

De bästa vinerna kommer från jord som annars är av för dålig kvalitet för annat jordbruk. Stellar-viner från Bordeaux är gjorda av druvor som växer i grusjord ovanpå en bas av lera eller krita. Färre druvor odlas, men av hög kvalitet. Den steniga jorden ger bra dränering – vinrankorna behöver tillgång till rätt, men inte överdriven, mängd vatten. Eftersom rötterna når djupt ner absorberas komplexa mineraler

Vinodlingar finns ofta i floddalar med backar som ger rikligt med solsken. Sådana viner är oftast av den europeiska arten Vitis vinifera, på vilken många vanliga viner görs – Chardonnay, Cabernet Sauvignon och Merlot.

Vinkultur, att odla druvor för vin, är komplexa jordbruksföretag. En god vinkännare (som ibland kallas oenolog), måste vara expert på markkemi och jäsning, klimatologi och annan gammal och modern vetenskap.

Man kategoriserar vinerna efter druvsort och vinberedningsmetod. Det finns mousserande, lättvin, starkvin, vitt, rosé, rött. Samt efter region – Bordeaux, Bourgogne och Alsace – och naturligtvis årgången, liksom ett tiotal andra metoder.

Efter att jordbrukaren, kemisten och tillverkaren gjort sitt, tar vinföretagaren över. Under 2002 såldes 595 miljoner liter vin enbart i USA, vilket representerar mer än 20 miljarder dollar i konsumtion. Frankrike ledde med 22% av exportvolymen, Italien kom nära efter med 20%.

Vinkonstnärer måste äga orädd, känslig näsa och gom och balansera dussintals tidskritiska faktorer som t.ex. när man skall skörda, hur lång tid man bör jäsa och åldern, dvs. när det är dags att tappa till flaskan. Till det tillkommer all modern tillverkningsteknik och krav på marknadsföring. För att inte nämna juridiska restriktioner.

En konst, en vetenskap och ett projekt för den orädde.

Trackback URI | Comments RSS