Så långt tillbaka som 450 f.Kr. har läkare rekommenderat vin mot feber, för att desinficera sår och som näringstillskott. Men grekisk vetenskap lärde även att stjärnorna rör sig i himmelska sfärer, så man kanske skall vara försiktig. Har man lärt något nytt?

Lyckligtvis har många studier sedan dess gett bevis på sanningen i Hippokrates tidiga iakttagelser. Sedan 1970-talet har studier visar att måttlig konsumtion av rödvin verkligen har en välgörande effekter på hälsan, men de exakta orsakerna debatteras fortfarande.

Rödvinskonsumtion förebygger kranskärlssjukdom och möjligen vissa former av cancer på grund av en klass av föreningar som kallas katekinerna (flavonoider). Liksom resveratrol, som stöder druvor i kampen mot svampinfektioner, fungerar de som antioxidanter och antikoagulantia. Fria radikaler, dvs. joniserade syreatomer i blodet, är kända för att orsaka cellskador. Antioxidanter tar bort fria radikaler.

Andra studier tyder på att rött vin kan höja HDL-kolesterol (det ”goda” slaget) och motverka LDL (den ”onda” typen) att bildas. Tillsammans med kolesterolet hämmas eller dödas de flesta av de patogener som hotar människor av syror och etanol i vin. Inte konstigt då att vin fram till mitten av 18-talet ansågs säkrare än vatten för daglig konsumtion i västvärlden.

En färsk studie i American Journal of Physiology visar att resveratrol även hämmar bildningen av ett protein som minskar hjärtats pumpeffektivitet under stress.

Enligt en studie 2003 i American Journal of Gastroenterology minskar måttlig vinkonsumtion risken för magsår, eventuellt genom att befria kroppen från bakterier som orsakar dem.

Även diabetes kan minskas med måttligt (en eller två drinkar per dag) alkoholintag, säger en 14-år gammal studie av 100 000 kvinnor från Harvard School of Public Health. I studien konstateras att de hade 58% lägre risk att utveckla sjukdomen. Undantagen är pre-menopausala kvinnor med disposition för bröstcancer. Dessa rekommenderas att inte alls förbruka alkohol.

Naturligtvis finns det risker som med allting vi förbrukar. Många viner innehåller sulfiter och en liten andel av befolkningen är känslig. Och vin, även om det saknar fett och kolesterol, innehåller socker och små mängder natrium. Och, naturligtvis, alkohol. Det krävs inte mycket för att det skall bli för mycket.

Alla med tarmkanalstörningar, leversjukdomar eller njurproblem – tillsammans med en massa andra sjukdomar – kan bli sämre genom att dricka vin.

Det finns väl kända effekter av överdrivet intag, såsom baksmälla och på sikt, leverskada. Och att använda vin med droger, även normala nyttomediciner som aspirin eller paracetamol, är ett utan tvekan receptet på katastrof.

Råder det otydlighet om för- och nackdelar av vinkonsumtion visavi hälsa? Bra. Lita inte på någon artikel eller lös information – läs massor av undersökningar och ta allt med en nypa salt. Då kan du njuta bättre av ett glas vin.

Trackback URI | Comments RSS