Fastän man kanske inte tänker på det på samma sätt som med vin eller öl, är ostarnas ursprung utmärkande för varje land.

Fransmännen är naturligtvis berömda för att producera och konsumera en stor mängd olika ostar. Roquefort och Brie är välkända namn, även om deras hemorter kanske inte är kända för många. Ostarna är uppkallade efter städer med samma namn. Men fransmännen är varken de största producenterna, exportörerna, inte heller konsumenterna av ost.

Den största producenten är inte överraskande USA, som gör över 4,3 miljoner ton per år. Den största exportören är Tyskland även om Frankrike exporterar mer sett i penningvärde. Men största konsumentpriset går till … Grekland. Den genomsnittliga greken förbrukar över 27kg per person och år.

Men kvantitet är inte det enda, eller kanske bästa, kriteriet för bedömning av ost per land. Alla de stora ostätarnamnen är även fina producenter.

Schweizarna har sin Emmentaler och Gruyère, ofta bättre känd som helt enkelt ”schweizerost”. Engelsmännen kallar sin ost Cheddar efter en stad i England, men ordet betyder bland ost-yrkesverksamma en metod för delning. Grekerna är välkända för getost och feta, som är tillverkad av fårmjölk.

Tyskarna har kända producentnamn – Harz och Mainze – men är mindre kända för ost, men finns i toppen. Inte nog med att de producerar 1,9 miljoner ton per år på andra plats efter USA och exporterar stora mängder (2,4 miljoner ton). De är den största importören också. Uppenbarligen kan tyskarna helt enkelt inte få nog av fin ost.

Belgien är litet men landet är en ostjätte världen. Limburger, som kommer från Belgien, är känd över hela världen. Lukten kanske inte tilltalar alla, men smaken åtnjuts av finsmakare överallt.

Nederländerna kan stolta skryta med en infödd ost, den stora Gouda. Mycket av deras över 2 miljoner ton årliga produktion exporteras till ivriga Gouda-konsumenter runt om i världen. Det har man gjort sedan medeltiden. Den smörigt hopkokta osten kommer troligen att fortsätta att vara världsledande favorit långt in i framtiden.

Italienarna är kända för stor konst. Även om Parmesan eller Grana kanske inte når samma höjder som Michelangelo, kan den stora ostnationen vara stolt över sina skapelser. Efter att ha åldrats i tre år eller mer, är dessa hårda ostar oöverträffade i smaken.

USA och är en smältdegel av andra kulturer från hela världen och har få inhemska ostar. Men man uppskattar, ja älskar ostar som skapas av söner och döttrar av invandrare. Wisconsin Colby kan ha sitt ursprung någon annanstans, men ingen gör det bättre.

Runt om i världen hyllas denna magnifika produkt – vars årliga produktion med bred marginal är större än kaffe – av alla finsmakare.

Trackback URI | Comments RSS