Jag har läst någonstans att en god middag utan ost är som kärlek utan kyssar! På min blogg vill jag skriva om olika sorters ostar, allt från sådana du hittar på ICA s kampanjer till ostar som knappt hittas i Sverige. Dessutom vill jag presentera litet grundläggande kunskap om viner.   Jag har gjort många små weekendresor genom åren och hunnit besöka en hel del vinsmultronställen, men tar gärna emot tips och förslag på resmål!

Sen handlar inte ALLT om vin och ost, en solsemester till Sharm-el-sheikh står på schemat inför hösten, kanske hittar något spännande där!

Vill Du komma i kontakt med mig kan Du skicka ett mail till webmaster (at) ostochvin.com .

Som sagt, tips på allt från vinresmål, ostar och recept, till hur man bäst får bort vinfläckar tas gärna emot!

Ät gott, drick inte för mycket och hoppas ni kikar in igen!

Här finns information om olika sorters ostar och viner och förslag på hur man kan servera dem.

Ingenting är mer individuellt än smakfrågor. Att kombinera vin och ost är bra exempel. Det finns gott om expertråd om vilket vin som går bra till en speciell ost. Amatören kan ha samma smak. Men det finns utrymme för egna sammansättningar och fantasi.

Börja din eftermiddag med en fin Bel Paese från regionen Lombardiet i Italien. En krämig, mjuk ost som är en perfekt till en fin Chardonnay. Doften smälter in i den smöriga smaken av det fina vita vinet.

Kanske något från längre norrut? Varför inte skiva en stor bit Wensleydale parad med en liten klunk Gewürztraminer. Denna blekgula ostdelikatess från Wales kan spåras tillbaka till cisterciensermunkar under 1100-talet, och blir ett utmärkt komplement till det läckra torra vitvinet från Alsace.

Prova en Zamarono, tillverkad av opastöriserad Churra (fårmjölk från Spanien). Dess nötaktiga smak passar bra till den jästa druvsaften från landets Tempranillo druvor. Du kommer att stampa fötterna och klappa händerna.

Fått nog av den heta solen? Prova en svensk gräddost. Mjuk och mild med en aning syrlig bitterhet, precis som invånarna i vårt avlånga land. Det blir bra med en delikat Chenin Blanc. Vinet kommer från franska Loiredalen och det hela blir ett diplomatiskt möte mellan två stora nationer.

Res söderut och smaka en Havarti. En traditionell mjuk dansk ost med lika robust smak som folket. En bra följeslagare är Bordeaux. Aldrig har Frankrike och Danmark mötts så lyckligt.

Res söderut igen, till en Gouda. Holländarna är bland världens bästa, men kanske minst erkända, osttillverkare. Njut med en torr tysk Riesling – mötet kommer övertyga även skeptiker .

Fira din internationalitet genom att prova en Emmentaler. Den ska vara gammal (ålder på minst fyra månader) men inte skrumpen. Denna milda ljusa ost är perfekt med ett kex och minde osträtt (inte bara ost i matlagningen). Para med en fin Beaujolais från Bourgogne – ni glömmer alla bekymmer i världen.

Var djärv nog att prova en Cheshire, uppfanns i England på 1200-talet. Den är halvhård, men mjukar upp stämningen. Vare sig Du väljer rött eller vitt, är det en lättare ost än cheddar. Kombinera med ett glas härlig champagne och Du får en ljuvlig matupplevelse från semestern.

Avsluta Din världsturné med Cambozola. Krämig och blåfläckig – den är bättre än Brie en solig eftermiddag. Och en suverän dröm med ett glas gräsig  Sauvignon Blanc.

Var äventyrlig! Upptäck världen.

Tillverkare av vin måste överväga plats, årstid, jord och en mängd andra faktorer för att leverera bra vin till konsumentens bord.

Mörka jordar absorberar värme effektivare och steniga jordar möjliggöra bättre dränering och har stenar som bidrar till att behålla värmen. Relativa koncentrationen av kväve och andra faktorer spelar viktig roll. Topografi (konturerna av marken) bestämmer delvis användbara mängder solljus och skugga, medan klimatet omfattar temperaturområde, totalt tillgängligt solljus, årlig nederbörd, vind och så vidare.

Vilka druvor som väljs för odling är beroende av terroir. En ”Terroir” är en grupp vingårdar (eller även vinstockar) från samma region som har liknande jordmån, väderförhållanden och andra attribut. Plantering varierar från slutet av mars till början av april, med skörd från slutet av september till början av oktober, beroende på lokalisering, art och individuell bedömning.

När druvan skördats, vanligen för hand, förs druvorna till druvpressen. Skal, kött och fruktsaft blir juice i stora behållare som innehåller en perforerad, roterande trumma. Hålen tillåter saft och skal att passera, men filtrerar bort stjälkar.

Röd druvmust skickas sedan till jäsningstankar, medan vita först går till en vinpress. Pressen är stor. Vanligen en cylindrisk tank i rostfritt stål med en uppblåsbar gummiblåsa inuti. Blåsan används för att klämma skalen mot tankens väggar för att skilja dem från saften. Resultatet skickas till en annan jäsningtank.

De lufttäta jäsningstankarna på varje anläggning rymmer någonstans mellan 6-12.000 liter och kyls till ca 4C. Nu tillförs socker och jäst för att inleda jäsningsprocessen. Jästen interagerar med glukos i musten och en process som kallas glykolysen sker som producerar socker och alkohol. Detta tar ca 2-4 veckor, under vilken vinfabrikören tar prover och bevakar blandningen.

När jäsningen är klar skickas röda viner till en press för att filtrera skal från det som nu blivit vin. Som sedan filtreras igen för att ta bort jäst. Vissa röda genomgår en andra, malolaktisk, jäsningsprocess. Vita viner, däremot, kan vila efter att jästen filtreras bort.

Med jästen borta kan vinerna lagras i rostfria tankar eller ekfat någonstans mellan tre månader och tre år.

Efter tillräckligt åldrande, där ”tillräcklig” bestäms av individuella beslut baserade på upprepade smak och andra tester, pumpas vinet från tankarna till en tappningsmaskin. De flesta vingårdar har numera automatiserad förpackning, medan märkning, etikett och packning fortfarande sker för hand.

Trots de många moderna förbättringarna av vintillverkningsprocessen, har de flesta odlare och vinproducenter fortfarande brinnande personligt intresse för urval och att förmå vinrankorna att ge läckra sorter. De vill ofta själva bedöma om produkten uppfyller deras höga krav. De provsmakar gärna.

Vinklubbar bygger på lika många orsaker som det finns grundare. Många vill dra fördel av gruppris eller särskild prissättning för medlemmar. Andra vill helt enkelt njuta av den sort som tillsänds varje månad från en ny, ofta oväntad, årgång eller vingård Och naturligtvis börjar många eftersom det är roligt att dela vinglädjen och favoriter med andra.

En vinklubb är ovärderlig källa till information om sorter, årgångar och vingårdar från hela världen. Klubbar finns i varje land och ägnas åt vinerna i ett enda land, medan andra klubbar utforskar viner som importeras från varjehanda håll. Franska klubbar undersöker viner från Australien (även om de inte erkänner det!), och italienare och spanjorer provar viner från Kalifornien – många släkt och familjeband går generationer tillbaka.

Några klubbar är bara tio minuter gamla och andra började för över 100 år sedan. Ofta har klubbarnas vinexperter samma kunskap och erfarenhet, oavsett ålder på klubbarna. Från dessa experter kommer råd om vin och glas och förberedelser, metoder för provsmakning eller tips för vinframställning hemma, tillsammans med rekommendationer för bästa vita, röda eller dessertvin.

Det finns klubbar som ägnas åt en produkt från en viss vingård, som ofta har startats av ägarna själva. Dessa specialister kan ge tidig information om sin egen skörd som entusiasterna kan se fram emot under de kommande åren.  Dessa entreprenörer erbjuder provtagning av sina finaste viner. Sådana klubbar har vissa viner tillgängliga endast för klubbmedlemmar och till lågt pris.

En klubb är t o m avsedd för dem som har samlat mer än 100 olika viner – och diskussionerna blir ofta livliga!  Då varje medlem har smakat minst 100 viner, sträcker sig det totala urvalet till flera hundra, med viss överlappning.

Men först som sist förser alla klubbar sina medlemmar med sakkunskap och erfarenheter från några av världens mest kunniga och entusiastiska vinkännare. Och det är en ofattbar mängd kunskap bakom detta.

Genom e-post och Internet är det numera lätt att dela information över hela världen och omedelbart, vilket producerat ett överflöd av åsikter om varje aspekt av vin. Debatter rasar om bästa årgång, smakpar, vingårdar, och nackdelar av vissa mark- och klimattyper och så vidare. Politisk oenighet bleknar bredvid vinälskarnas diskussionsiver.

Även om inga krig nyligen brutit ut (vissa historiker hävdar att druvans inflytande ansvarar för mer än ett!), finns skärmytslingar. Men nästa gång Du hedras med att delta i en ”premier” av ett nytt vin, lämna Kevlar-västen hemma. Oenologiska (studiet av vin) sammandrabbningar handlar om att njuta tillsammans.

Lyckligtvis har många studier sedan dess gett bevis på sanningen i Hippokrates tidiga iakttagelser. Sedan 1970-talet har studier visar att måttlig konsumtion av rödvin verkligen har en välgörande effekter på hälsan, men de exakta orsakerna debatteras fortfarande.

Rödvinskonsumtion förebygger kranskärlssjukdom och möjligen vissa former av cancer på grund av en klass av föreningar som kallas katekinerna (flavonoider). Liksom resveratrol, som stöder druvor i kampen mot svampinfektioner, fungerar de som antioxidanter och antikoagulantia. Fria radikaler, dvs. joniserade syreatomer i blodet, är kända för att orsaka cellskador. Antioxidanter tar bort fria radikaler.

Andra studier tyder på att rött vin kan höja HDL-kolesterol (det ”goda” slaget) och motverka LDL (den ”onda” typen) att bildas. Tillsammans med kolesterolet hämmas eller dödas de flesta av de patogener som hotar människor av syror och etanol i vin. Inte konstigt då att vin fram till mitten av 18-talet ansågs säkrare än vatten för daglig konsumtion i västvärlden.

En färsk studie i American Journal of Physiology visar att resveratrol även hämmar bildningen av ett protein som minskar hjärtats pumpeffektivitet under stress.

Enligt en studie 2003 i American Journal of Gastroenterology minskar måttlig vinkonsumtion risken för magsår, eventuellt genom att befria kroppen från bakterier som orsakar dem.

Även diabetes kan minskas med måttligt (en eller två drinkar per dag) alkoholintag, säger en 14-år gammal studie av 100 000 kvinnor från Harvard School of Public Health. I studien konstateras att de hade 58% lägre risk att utveckla sjukdomen. Undantagen är pre-menopausala kvinnor med disposition för bröstcancer. Dessa rekommenderas att inte alls förbruka alkohol.

Naturligtvis finns det risker som med allting vi förbrukar. Många viner innehåller sulfiter och en liten andel av befolkningen är känslig. Och vin, även om det saknar fett och kolesterol, innehåller socker och små mängder natrium. Och, naturligtvis, alkohol. Det krävs inte mycket för att det skall bli för mycket.

Alla med tarmkanalstörningar, leversjukdomar eller njurproblem – tillsammans med en massa andra sjukdomar – kan bli sämre genom att dricka vin.

Det finns väl kända effekter av överdrivet intag, såsom baksmälla och på sikt, leverskada. Och att använda vin med droger, även normala nyttomediciner som aspirin eller paracetamol, är ett utan tvekan receptet på katastrof.

Råder det otydlighet om för- och nackdelar av vinkonsumtion visavi hälsa? Bra. Lita inte på någon artikel eller lös information – läs massor av undersökningar och ta allt med en nypa salt. Då kan du njuta bättre av ett glas vin.

Men den gamla regeln om att röda viner passar med nötkött och vita med fisk och fågel har fortfarande bärkraft. Välj det bästa vinet du har råd med, det är bra utgångspunkt. Dyrare viner är ofta av högre kvalitet med mer subtila smaker och dofter.

När man serverar nötkött ska man överväga den samlade smak och doftstyrkan i middagen. Servera kraftfullt vin till kraftfulla rätter, eller som kontrast, ett lättare vin som inte övermannar måltiden.

Kött från New York kommer nå full kraft och smak då den kompletteras med ett vin rikt på svartpeppardofter, till exempel Grenache. De från Gigondasregionen i Rhône-dalen i Frankrike är ett exempel. För en lättare nötköttsrätt som biff tartar passar en subtil Merlot eller Cabernet Sauvignon. För en kryddig köttgryta kan man prova Syrah.

Det finns sanning i traditionen att vitt går bra med fisk och fågel. Färg och arom påverkar smak och lättare viner kompletterar lättare måltid. Men såser som används till måltiden påverkar även de. En kryddig Pinot Blanc från Alsace går väl med kalkon och paprika. Men här kan en Burgundy ha sin plats också.

För något tyngre mat, som anka, kan man använda syrligare vin, t.ex. från Sangioves-området i Toscana. Grillade kycklingrätter däremot gynnas av en tysk som Riesling eller Oakey Chardonnay.

Köttet är naturligtvis inte den enda rätten som förbättras genom ett gott vin. Ost och frukt ger möjligheter att skapa smaksymfonier.

I Portugal finns en mycket gammal tradition att servera fruktiga sötsaker med en fin port. Och många kraftfulla ostar är än ljuvligare när de paras ihop med en god Gewürztraminer.

När man förbereder att krämig soppa kan man experimentera med Chardonnay med övertoner av päron och äpple. Eller, för dem som så önskar, kan organiska Sauvignon Blanc förstärka soppan.

För äventyrliga kan en osttallrik med en ung Camembert eller Pecorino som görs av fårmjölk kombineras på intressant sätt med en fin Pinot Noir.

Men samtidigt: fundera igenom dina val av vin till maten (eller vice versa för den sanna vinälskaren). Beakta fler faktorer.

Koppla samman vin med personen. Vissa personer bryr sig helt enkelt inte om tyngden av portvin, eller robustheten i en röd butelj, utan föredrar torra, mer känsliga vita.

När man serverar mer än ett vin på en flera rätters meny rekommenderas att tänka på serveringsordningen. Traditionellt serveras lättare viner före fylliga typer. Några exempel, från lättare till mer fylliga är (bland vitt och rosé): White Zinfandel, Riesling, Pinot Gris, Sauvignon Blanc, Gewürztraminer och Chardonnay. Och bland röda, från lättare till fylligare: Pinot Noir, Merlot, Syrah och Cabernet Sauvignon.

Båda produkterna är tillverkade av levande ämnen och eller bättre blir genom lagring. Båda är en produkt av jäsning, den process genom vilken jästceller startar kemiska förändringar vilket återspeglar innehållets terroir. ”Terroir” avser kombinationen av mark, klimat och region där produkten kommer ifrån.

Traditionalisterna menar att vin och ost ska kopplas ihop efter region och styrka, vilket hindrar den ena att ta överhand mot den andra. En del av anledningen är tanninnivåer. Röda viner som jästs med skinn har en högre nivå än vita och det påverkar egenskaperna. Protein och fett i ost hjälper smaken att nå gommen, och minskar tanninets beska.

Uppfattningen går så långt i Frankrike så att den införlivats i drifttillståndens lagar. Appellation d’Origine Contrôlée är ett regelverk som dikterar druvodling och vinproduktionens villkor, märkning, produktion, etc. Ibland är matchningen uppenbar: den historiska Grand Cru Montrachet är en perfekt partner för Montrachet getost, och båda har förtärts sida vid sida i århundraden.

Vin med högre tanninhalt gör bra par med hårdost, medan mjukost kräver ett vin med högre syra. Vita färskostar kompletteras av smakrika, fruktiga vin. Tunga eller rika ostar är bra partner att till rött eller Chardonnay. Kumminost och Gewürztraminer, Feta och Beaujolais, Havarti och Bordeaux är bra exempel.

De som vill njuta sött eller dessertvin ska leta efter en stark grönmögelost och ett fylligt vitt eller rött yngre vin med lägre tanniner. Det går bra med en mjuk, blommig vit eller röd.

Till exempel är Sauvignon Blanc och Viognier eller Riesling, och även Pinot Blanc, underbar med de flesta getostar såsom Fontina eller feta, Averti eller Emmentaler. En torr Gewürztraminer parar utmärkt med Brie eller Camembert, Livarot eller Oka. Och Gamay Noir eller Cabernet Franc förtjänar sin Gouda eller Gruyère Munster.

När du har valt en komplex Pinot Noir och Syrah eller någon av de nya Super Toscana, prova då en Chaput, Langres eller Gubbeen. Och till Bordeaux eller Grenache ska man inte missa den oljiga Parmigiano, Cantal eller Tilsit.

För söta Vouvray eller Sauternes, eller favoriten Auxe Icewine, kan man leta efter en blåmögelost som Cambonzola, Moutonnière eller Mascarpone.

Traditionalisterna kommer alltid att gynna de beprövade reglerna dvs. att det röda går med den osten, och den vita med den osten osv. Radikalerna förespråkar experiment och kommer att gilla det nya och spännande. Och den anarkistiska kommer att säga: ”Ner med regler!”. Men oavsett vad man har för personlighet, är alla överens om att vin och ost är perfekta par.

Den traditionella uppfattningen är att kvinnor dricker mer vin än öl, och män mer öl än vin – och statistiska undersökningar visar att det är korrekt. Men siffrorna jämnar ut sig. För första gången på 10 år visar gallupundersökningar samband mellan vin och öl som alkoholhaltig dryck hos vuxna konsumenter oavsett kön.

Vin har förlorat mycket av sin ”snobbstämpel” då även goda viner har sjunkit i pris och urusla ”bordsviner” förlorat marknadsandelar. Ilskna bloggare försäkrar att vin är något för alla. Fransmän och italienare har vetat det i århundraden. Med vinframställningskit kan man numera göra acceptabla viner hemma till lågt pris.

Samtidigt har öl – tack vare ökningen av småbryggerier och effektiv marknadsföring – lyft sin enklare status och rivaliserar med gott vin, om än inte i pris per falska. Öl är inte längre bara för barbaren, specialistbryggt öl har blivit en notsvarighet till fina viner. Snart får det ”snobb”-index.

Utrustning för hemmabryggning är bara något dyrare än den för vinframställning men kvaliteten kan vara lika bra som proffsens. En hobbyutövare övergick nyligen från tillverkning i sin källare till att hyra en 50 000 kvadratmeter byggnad och installerade bryggning och tappningsutrustning och öppnade ölprovningsbar. Han använder exakt samma recept som hemma och näringen blomstrar.

Även medicinska forskare agerar genom att hävda många hälsofördelar i rött vin och även öl. I november 1999 förklarade The New England Journal of Medicine att måttlig konsumtion av öl minskade oddsen att drabbas av stroke med 20 procent. En studie vid University of Texas Southwestern Medical Center rapporterade att konsumenter av måttliga ölmängder minskade risken för hjärt-kärlsjukdomar med 30-40 procent.

Kanske alkoholen producerar mycket av de önskade effekterna, förutom unika ingredienser i rött vin. Andra spekulerar i att eftersom öl innehåller samma mängd polyfenoler – ungefär antioxidanter – som rödvin (4-5 gånger så mycket som vita) kan motsvarande hälsofördelar förväntas. Och precis som vin, är öl fettfritt. Men kolesterolet är gratis.

Så oavsett om du föredrar Cabernet Sauvignon ’96 eller Laughing Dog lager ’06, kan du glömma social status och bara njuta och vara säker på att du bara sköter hälsan.

Trots allt: om Cornell University satsar en professors terminslön på vetenskapen om vin och öl, kan man väl hävda att ditt val godkänts av expertisen.

Ingenting förstör gott vin snabbare än för mycket luft. Det orsakar att vin åldras snabbt, oxiderar och förlorar färskhet. Inom kort har du fått vinäger. Lyckligtvis är det inte nödvändigt att bygga en vakuumkammare. Glasflaskor hindrar luftinsläpp i århundraden och en bra kork håller luftväxlingen till ett minimum i många år.

Ändå finns det luft i flaskan till att börja med. Det är bra, eftersom lite luft är viktigt för ordentligt åldrande. Korkar kan öppna sig. Vinflaskor bör förvaras liggande. Det hjälper till att hålla korken fuktig, motverkar sprickbildning eller krympning vilket öppnar för luften.

Vid förvaring av vin i cirka 70 procentig luftfuktighet är det viktigt att hålla korkarna ordentligt fuktade. För låg luftfuktighet torkar ut dem, men högre luftfuktighet stimulerar tillväxt av mögel som skadar hyllan och vinfat och förstör korkarna.

Ännu viktigare är rätt temperatur eftersom korkar krymper vid kyla och vin åldras alltför snabbt när det är alltför varmt. I en källare med 25 procent vita och 75 procent röda är 7-13 C att föredra. Vissa områden är välsignade med naturliga förutsättningar för denna nivå. Men de flesta behöver någon form av kylning. För mindre samlingar kan man köpa vinskåp.

Nästan lika viktig som den faktiska temperaturen är förändringstakten. En tiogradig förändring under en säsong är ofarlig. Men täta och snabba svängningar kan skada vinerna, även om de förvaras inom önskat intervall.

Inte överraskande är att desto högre lagringstemperaturen är, desto snabbare åldras vinet. Omvänt gäller att kallare förvaringstemperaturer bromsar åldrandeprocessen. Justera lagringstemperaturen för den typ av vin som lagras.

Tillsammans med kontrollerad temperatur och fuktighet, bör ljusexponeringen hållas till ett minimum. Moderna flaskor har goda UV-filter men viss strålning kan tränga igenom. Det leder till lätta anfall som ger en obehaglig doft. Glödlampor producerar mindre ultraviolett ljus än fluorescerande ljus, så dessa är att föredra.

Vibrationer påverkar åldrandet, rör upp sedimenten och kan i extrema fall orsaka snabb försämring. Undvik att flytta flaskor tills de ska serveras.

Flaskans storlek spelar en viss roll. del, En större flaska har mindre luft i sig. Köp eller använd större flaskor när det är möjligt. När flaskan har öppnats, häll det överblivna vinet i en mindre flaska om det inte skall konsumeras inom några dagar.

Vinlagring i tabell

Följande lista för vissa typer av vin anger den ungefärliga tid de bör vara i ålder för bästa smak. I allmänhet är dyrare viner avsedda att lagras längre. Billiga viner bör man tränga ut från marknaden genom att inte köpa sådana överhuvudtaget.

Typ och ålder

Cabernet Sauvignon 5-6 år, dyrare sorter 7-15 år

Merlot 3-4 år, dyrare sorter 5-12 år

Syrah / Shiraz 3-5 år

Chardonnay Konsumeras inom 5 år

Calif Riesling Konsumeras inom 3-4 år

Ett starkvin (destillerad alkohol tilläggs före lagring) som sherry är egentligen flera viner. Fino, Oloroso, Manzanilla, samt drycken som besjöngs av Edgar Allan Poe: Amontillado. Alla dessa sorter kallas sherry.

Den Fino och Manzanilla är yngre och klarare, men något beska. Olorosos och Amontillados vilar längre på fat, och blir allt mer harmoniska med åldern.

Ofta dricks sherry som dessertvin. Särskilt gäller det britterna för vilka sherry blivit något av nationaldryck, och det går de bra med många tilltugg.

Britterna har att tacka Spanien för mer än sherry. Till exempel kom Henry VIII:s första fru från regionen.

Som man kan vänta sig i ett land med rikligt solsken och röd jord intar rödvin framträdande plats. I exempelvis Aragonien framställs många fylliga och aromrika viner. Grenache, betraktas som regional skatt av vinodlare i området.

Castilla, med eget litterärt arv, producerar med rätta berömda viner. Ja, många anser att regionen är en enda enorm vingård. La Mancha framkallar minnen av Don Quijote, men det är bara en orsak till berömmelse. Det anses vara den största vinregionen i världen. Men många fransmän som naturligtvis skulle protestera.

Från detta vinframställningens kraftpaket kommer ett omstörtande vitvin som heter Airén. Torrt och intagande får det alla modiga spanska riddare på fall.

Men också rött är väl representerat. Tempranillo blandas gärna med franska sorter som Merlot eller Cabernet Sauvignon. Även Syrahs börjar bli vanligt här.

I Rueda norr om Madrid framställs vita viner. De är känsliga och ljusa och gjorda av en lokal druvsort, Verdejo. Här finns också Sauvignon Blanc.

Men traditionerna i Spanien förändras långsamt och rött är fortfarande dominerande. Robust och tung har Riberan sett en renässans de senaste årtiondena. Tinto Fino är en slags Tempranillo, en komplex röd som lagras länge.

Mencia har sin egen tradition av rött gjord på Cabernet Franc. De intensivaste vinerna kommer från den avskilda trakten nära Castilla y Leon. Lätt rosévin är en stapelvara i regionen. En specialitet är det vita vin som tillverkas av Godello.

Katalonien, med sin medelhavskust, har gjort vin sedan de första grekerna kom hit. Man fortsätter gamla traditioner med vinos rancios som bara görs för de inbitna. Föredrar man något lättare kan man gärna pröva det katalanska vita från Penedes.

Det finns mycket glädje i en butelj mousserande vin från Cava. Det är en sorts spansk champagne, men mycket fylligare än den franska versionen.

Men för att få den mest speciella spanska känslan kan man gärna pröva röda Tarragona. Det är fyllig och kommer från Cariñena och Garnacha där druvan odlas i skifferberikad jord. Det utgör höjdpunkten på katalanska viner.

Sist, men långt ifrån minst, fortsätter Galicien att göra goda viner alltsedan romartiden – men den senaste tiden har vitt trätt i förgrunden. Keltiska traditioner blandas med romerska för att framställa viner som klarar kombinationen med skaldjur som inga andra i världen.

Fuktigt klimat och något mindre andel solskenstimmar ger viner med hög syra och härlig fruktsyra. De flesta är gjorda av sorter som bara växer här.

Spanien är ett land med djupa traditioner, men sträcker sig in i det 20e århundradet genom att producera viner som an konkurrerar med de bästa i världen.